Det är en krispig vintermorgon när vi besöker vi Isabelle Kvist i hennes ljusa 1920-talslägenhet på Södermalm. Utanför vilar stadens lugn, men kliver man innanför dörren möts man direkt av färg och karaktär som drar blicken till sig.
Isabelle bor tillsammans med sin pojkvän Thomas, och de delar en förkärlek för estetik, detaljer och atmosfär. Lägenheten är rotad i skandinavisk design, men är samtidigt lekfull och personlig med genomtänkta färgval i varje rum som ger hemmet dess unika karaktär.
”Hej, jag heter Isabelle. Jag arbetar med marknadsföring och har alltid älskat att skapa vackra miljöer. Välkommen hem till mig.”
”För mig är hemmet en plats där allt faller på plats. Det är där jag samlar människor, dukar upp och börjar om på nytt. Och det här är min lördagsmorgon.”
I Isabelles värld är hemmet inte bara en plats – det är en känsla. Ett utrymme för gemenskap. Och framför allt, ett bord där historier tar sin början.
”Jag dukar alltid med en tanke bakom. Färg och textur gör verkligen hela skillnaden.”
I matsalen står ett bord av Bruno Mathsson, omgivet av Orchestra-stolar i original. Dessa tidlösa silhuetter förankrar rummet i designhistorien, samtidigt som de låter textur och färg ta plats runtomkring dem.
Köket som är målat i en klar gul palett, sprider både glädje och mjukhet under långsamma morgnar. Det är en varsam kontrast till Isabelles dynamiska liv inom PR-världen. Ovanför kaffestationen har Isabelle skapat en personlig tallriksvägg - en kurerad blandning av Mateus, inklusive favoriter från Oyster-kollektionen, kombinerat med noga utvalda vintagefynd. Väggens komposition känns spontan men ändå genomtänkt.
”Mina dagar går ofta i ett högt tempo, så morgnar hemma betyder mycket för mig. Det är då allt saktar ner.”
Isabelle arbetar på den välkända byrån Redgert Comms, och hennes schema är ofta fyllt av möten och affärsresor. Hemmet blir hennes fristad - en plats där rytmen mjuknar och ritualer får ta över.
”Mateus känns tidlöst för mig, men ändå uttrycksfullt. Man kan blanda det, leva med det och göra det till sitt eget.”


